Det har nu gått snart två år sedan nyheten slog ned som en bomb. Den 20 februari 2019 kunde SVT:s Uppdrag Granskning avslöja att Swedbank det senaste årtiondet kan ha använts för misstänkt penningtvätt i Baltikum på sammanlagt 40 miljarder kronor.
Avslöjandet satte aktiekursen i fritt fall och efter det följde ett koppel av nyheter om vilseledda myndigheter, startade utredningar och polisrazzior.
Det i kombination med en direkt svag kommunikation ledde till att den dåvarande vd:n Birgitte Bonnesen fick sparken och senare även kom att delges misstanke om brott. Kort därpå klev bankens ordförande Lars Idermark åt sidan, och resten av styrelsen byttes ut. Rutinerade Göran Persson rekryterades till ny ordförande, vars första uppgift var att hitta bankens nästa vd för att börja återuppbygga förtroendet.
Valet föll på Jens Henriksson, då vd på Folksam och med en bakgrund från bland annat Stockholmsbörsen och IMF. Han tillträdde 1 oktober i fjol. Att han tog jobbet handlade i slutändan om tre saker.
– Det är ett svårt jobb, det är ett viktigt jobb och därmed blir det fruktansvärt roligt. Den kombinationen lockade mig till Swedbank.
I mars i år kom så Finansinspektionens beslut. Det blev en varning och böter på 4 miljarder kronor för »allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvätt«. Det är den högsta boten hittills i Sverige. Banken har även fått ett föreläggande från den estniska Finansinspektionen och parallellt med det pågår en utredning i USA, en process som Jens Henriksson i dagsläget inte kan kommentera.
Vi börjar nu att närma oss början på slutet vad gäller våra historiska tillkortakommanden.
För att börja komma till rätta med problemen har Swedbank vidtagit en rad åtgärder. En del handlar om transparens, att redovisa vad som har hänt. Kort efter FI:s besked publicerade Swedbank en internutredning gjord av den internationella advokatbyrån Clifford Chance. Rapporten visade på runt 400 miljarder kronor i högrisktransaktioner mellan 2014 och 2019.
– Vi börjar nu att närma oss början på slutet vad gäller våra historiska tillkortakommanden, säger Jens Henriksson.
Nästa del handlar om att leva upp till regelverket. För att hamna i fas har Swedbank tagit fram ett åtgärdsprogram på 250 punkter som bland annat innebär att banken ska införa nya system, kontroller och lösningar för att motverka penningtvätt. Enligt Jens Henriksson hänger det på en kombination av ett stort antal åtgärder för att banken ska bli framgångsrik.
– Vi måste bland annat ha bra koll på vilka som blir kunder i banken, ha en löpande uppföljning av det och vi måste ha koll på transaktionerna, säger han.
Arbetet med att formulera målsättningen pågår nu, men den övergripande ambitionen är att banken ska ligga i framkant i kampen mot penningtvätt. Jens Henriksson påpekar dock att det inte går att utesluta risken att banken kan utnyttjas igen.
Det kommer alltid förekomma misstänkt penningtvätt som lyckas ta sig igenom.
– Det kommer alltid förekomma misstänkt penningtvätt som lyckas ta sig igenom. Det beror på att de som håller på med penningtvätt är oerhört förslagna och hittar alltid nya vägar.
Han pekar på den minskade användningen av kontanter i samhället, vilket innebär att alla finansiella flöden så småningom kommer att gå via banksystemet.
– Det innebär per definition att antingen så finns det penningtvätt som går igenom finanssystemet, eller så finns det ingen finansiell brottslighet alls. Vi kan komma dit, men min känsla är inte att den finansiella brottsligheten är på väg att försvinna, säger han.
Allra hårdast slog penningtvättsskandalen mot de anställda som fick bemöta arga och besvikna kunder. Även internt var ilskan stor både på huvudkontoret och runtom i landet, enligt Jens Henriksson.
Jag är övertygad att medarbetarna knöt handen i fickan i kundmöten och tog diskussionen. Men det är klart att det fanns en ilska och besvikelse internt där många ville ha svar på varför de hamnat i den här sitsen.
– Jag tror att många anställda har valt att jobba här för att de gillar våra värderingar. Men så märker man att vi inte är hållbara, inte har tillräckligt bra styrning och kontroll och därmed har tillåtit misstänkta penningtvättare att utnyttja banken.
– Jag är övertygad att medarbetarna knöt handen i fickan i kundmöten och tog diskussionen. Men det är klart att det fanns en ilska och besvikelse internt där många ville ha svar på varför de hamnat i den här sitsen.
Efter bottennoteringen i fjol börjar nu kundnöjdheten att se lite bättre ut, något Jens Henriksson ser positivt på. Han påpekar dock att det inte riktigt än går att se ljuset i tunneln.
– Det är ett hårt arbete just nu, men jag skulle säga att vi sakta börjar lägga historien bakom oss.
Vad har ni som bank för ansvar att stänga ute den kriminella ekonomin?
– Vi bär ett stort ansvar. Samtidigt kan vi inte lösa det här på egen hand. Vi har information vi kan nyttja, men för att hitta misstänkt beteende måste vi också få återkoppling på rapporteringen. Om vi bara anmäler in i ett svart hål så kan vi inte bli bättre, så den iterativa processen måste förbättras.
Vi bär ett stort ansvar. Samtidigt kan vi inte lösa det här på egen hand. Vi har information vi kan nyttja, men för att hitta misstänkt beteende måste vi också få återkoppling på rapporteringen.
Nya branschinitiativ som SAMLIT kan bli ett viktigt verktyg för att bankerna ska komma ikapp de kriminella, anser han.
– Jag tycker det finns en positiv syn hos både myndigheter och politiker som mer och mer börjat förstå komplexiteten i penningtvättsfrågan och att problemet gäller alla. Vi bär ett stort ansvar, men det är först när vi kan jobba tillsammans som vi kan bli riktigt bra.
Parallellt med arbetet mot penningtvätt drabbades världen av en pandemi som vänt upp och ned både på ekonomin och vardagen på bankkontoren. På huvudkontoret rekommenderas de flesta att jobba hemma och beläggningen ligger nu runt 20 procent. För de anställda som möter kunder ser det annorlunda ut och de flesta uppmanas att vara på jobbet. Enligt Jens Henriksson har banken satt in plexiglasskydd på alla kontor, om det är högt tryck finns ibland väktare på plats och man har även köpt in ansiktsskydd.
– Vi är en samhällskritisk verksamhet, och därmed ska vi hålla kontor och kundcenter öppna. Så det är klart att det är tufft och att många har varit oroliga och är oroliga för att bli smittade. Den oron måste vi förstås kunna hantera.
Vi är en samhällskritisk verksamhet, och därmed ska vi hålla kontor och kundcenter öppna.
I september kom beskedet att Handelsbanken stänger nästan hälften av sina kontor. Beslutet är taget i ljuset av att allt fler väljer att möta sin bank digitalt. Swedbank har tidigare gått igenom en liknande process i kontorsrörelsen och har i dag runt 160 kontor. Jens Henriksson spår att digitaliseringen av det så kallade vardagsbankandet, det vill säga enklare ärenden, bara kommer fortsätta och försvinna in i mobiler och plattor. Samtidigt ser han ett fortsatt stort behov av rådgivning.
– I livets avgörande stunder tror jag många känner ett behov att prata eller träffa någon för att gå igenom beslutet. Det kan vara alltifrån att man ska köpa sin första bostad, starta ett företag eller kanske låna pengar till en större investering.
Så kontorsrörelsen och den lokala förankringen kommer vara fortsatt central?
– Vi har inga planer på att varken göra några stora kontorsnedläggningar eller expansioner. Vi kommer följa kunden vilket innebär att vi då och då kan göra små förändringar, men några stora hugg som vi gjort tidigare ser jag inte framför mig.
Under pandemin har trycket ökat ytterligare på att träffa sin bank på nätet. Enligt Jens Henriksson har man kunnat möta kunderna digitalt, men han konstaterar att konkurrensen ökar.
Vi har inga planer på att varken göra några stora kontorsnedläggningar eller expansioner.
– Våra konkurrenter bland fintechs och nischbanker har riktat in sig på en sak och de är duktiga på sina områden. Kärnan med Swedbank är att vi är en bank för de många. Vi kan samarbeta med fintechs, men vardagsbankandet, det måste vi verkligen vara bäst på.
Pandemins effekter på bankens affär har hittills varit ganska små. Rensat för boten från Finansinspektionen i första kvartalet har den underliggande affären varit fortsatt stark, trots osäkra tider. Jens Henriksson är dock orolig för effekterna från pandemin, både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt perspektiv. Samtidigt pekar han på att svensk ekonomi och grannländerna i Norden och Tyskland, sticker ut jämfört med övriga europeiska länder.
– Vi har klarat pandemin bättre med goda offentliga finanser, väl fungerande institutioner och arbetsmarknad.
– Jag tror att återhämtningen i ekonomin kommer fortsätta, men att det kommer ta tid innan vi är tillbaka på samma nivåer som före krisen, säger han.
Utvecklingen i fastighetssektorn är viktig för Swedbank och står för en väsentlig del av bankens totala utlåning. Samtidigt har tillväxten inom e-handeln tagit fart ytterligare under pandemin, vilket enligt bedömare nu skyndar på trenderna med butiksdöd och ett mindre behov av kontorslokaler. Jens Henriksson är nöjd med bankens fastighetsportfölj, men påpekar att man följer utvecklingen i sektorn nära.
– Vi har valt att fokusera mindre på värdeökningar och mer på flödet på fastighetssidan och har därmed varit lite försiktiga med lokaler inom exempelvis detaljhandeln. Vi har även mindre exponering på hotellsidan.
Just nu är det fler som jobbar hemifrån, men samtidigt när människor kommer till kontoren är det viktigt att det finns större utrymmen och mötesplatser.
Ni är däremot stora inom kommersiella fastigheter. Hur ser ni på risken inom det segmentet i takt med att hemmatrenden ökar?
– Vi ser de riskerna, men också möjligheterna. Just nu är det fler som jobbar hemifrån, men samtidigt när människor kommer till kontoren är det viktigt att det finns större utrymmen och mötesplatser. Många vill möta varandra vilket sker på kontoren, och då måste man också bygga mötesplatser för det.
Tvära kast i ekonomin innebär även ökade risker på bolånemarknaden, som genererade runt hälften av Swedbanks intäkter förra året. Swedbank har runt 23 procent av marknaden, vilket gör banken störst i Sverige på bolån. I fjol misslyckades dock Swedbank att försvara sin marknadsandel med en nyutlåning som var runt hälften så stor. Ökad konkurrens med aggressiv prissättning och penningtvättsskandalen uppgavs ligga bakom nedgången.
– 2019 var ett tufft år för oss. Många kunder var arga och besvikna samtidigt som det inte fanns något riktigt tydligt ledningsfokus på bolåneaffären.
Hittills i år har det sett lite bättre ut. Samtidigt hårdnar konkurrensen. Enligt Jens Henriksson talar fullserviceerbjudandet, historiken och tillgängligheten i landet för att banken ska kunna vinna mark.
Vi kommer inte att vara vare sig billigast eller dyrast, men när du går till oss så vet du att det är ordning och reda och att vi kommer att finnas där.
– Sammantaget har vi ett konkurrenskraftigt erbjudande. Vi kommer inte att vara vare sig billigast eller dyrast, men när du går till oss så vet du att det är ordning och reda och att vi kommer att finnas där.
Både Finansinspektionen och IMF varnar för riskerna på bostadsmarknaden, är du orolig?
– Vad gäller uppgången på bostäder känner jag ingen större oro. Det finns fortfarande marginaler för hushållen med låga räntor samtidigt som Riksbanken säger att räntorna kommer vara låga under lång tid framöver. Vi följer utvecklingen, men det är inget som håller mig vaken om nätterna.
När den här artikeln publiceras har Jens Henriksson varit vd i lite över ett år. Han summerar perioden som en tid av omställning. Först kom arbetet mot penningtvätt, efter det anpassningen till covid-19 som i sin tur har drivit på en ökad digitalisering i banken. Nästa del handlar om att ta nya steg inom hållbarhet.
Hans viktigaste beslut hittills handlar om bolagskulturen. Enligt Jens Henriksson hade banken varit inblandad i »lite för många mediehändelser de senaste åren«, men för att reda ut vad det beror på genomfördes i början av 2020 en kulturutvärdering av hela banken. Undersökningen visade i stort på en god kultur, men också att det finns saker som behöver bli bättre.
– Inte minst måste vi få lite högre i tak. Vad gäller risk måste vi få en bättre översyn och vi har inte haft tillräckligt bra internstyrning och kontroll. Dessutom har det inte varit tillräckligt tydligt i vilken riktning vi är på väg.
– Vi engagerade hela personalen i det här arbetet och nu jobbar vi tillsammans med de frågorna, vilket känns jättebra.