Pilarna pekar uppåt på räntemarknaden i USA. Nyligen bröt den amerikanska 10-åringen (10-årig obligationsränta) igenom 3 procent, vilket är den högsta nivån på fyra år. Utvecklingen har fått bedömare att tala om ett trendskifte där den under flera årtionden fallande räntecykeln har nått vägs ände.
Det är ett par faktorer som har drivit på utvecklingen. Tittar man i backspegeln har den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) redan kommit en bit på vägen i att normalisera penningpolitiken sedan finanskrisen. »Fed« har höjt styrräntan sex gånger och fler höjningar ligger i korten.
Foto: Oskar Omne
Ingrid Wallin Johansson är makroanalytiker på Swedbank och hon ser speciellt ett par faktorer som fått fart på förväntningarna på Fed och därmed även på långräntorna.
– En del handlar om att inflationen kommit upp och nu ligger nära tvåprocentsmålet. En annan är löneutvecklingen som är på väg upp, om än från låga nivåer, säger hon.
Blir det ett stort utbud och ungefär samma efterfrågan som tidigare stiger priset på pengar, det vill säga räntan.
Ytterligare en viktig aspekt för marknadsräntorna är utbudet av obligationer i USA. Den senaste skattereformen var gravt underfinansierad, taket för statliga utgifter har skruvats upp och ekonomin står inför ett stort refinansieringsbehov då stora obligationsvolymer förfaller senare i år. Situationen gör att USA behöver låna mycket på obligationsmarknaden.
– Blir det ett stort utbud och ungefär samma efterfrågan som tidigare stiger priset på pengar, det vill säga räntan.
Enligt Ingrid Wallin Johansson har räntemarknaden i USA sedan länge passerat botten och hon bedömer att marknadsräntorna kommer fortsätta upp framöver. Det är dock inte tal om någon brant uppgång. Ett skäl är att Fed kommer gå varsamt fram med att höja styrräntan.
– Det kommer bli en utdragen process. Vi pratar om höjningar vartannat möte eller till och med ännu långsammare takt, och därför tror vi att ränteläget förblir lågt ur ett historiskt perspektiv.
Frågan är hur ett trendskifte på räntemarknaden skulle kunna påverka den amerikanska ekonomin. Ett exempel är bostadsmarknaden och hur ökade bolånekostnader slår mot hushållen. Men just bolån är i dagsläget inte ett betydande problem i USA, enligt Ingrid Wallin Johansson. Viktigare är vad som händer på företagssidan.
Hushållen har goda förutsättningar att klara av räntehöjningar.
– Hushållen har i hög grad sanerat sin balansräkning och är i en bättre ställning nu än före finanskrisen. Däremot har skuldsättningen ökat på företagssidan och stiger räntan kan det slå hårt mot företagens lönsamhet, säger hon.
Det begränsade genomslaget på bostadsmarknaden i USA från ett högre ränteläge beror bland annat på att de flesta tecknat bundna bolån. I Sverige å andra sidan är det betydligt vanligare med rörliga bolån, som dessutom näst intill fördubblats i volym de senaste tio åren. Ingrid Wallin Johansson menar dock att svenska hushåll kommer vara motståndskraftiga den dagen Riksbanken tar rygg på Fed och höjer styrräntan.
– Hushållen har goda förutsättningar att klara av räntehöjningar, de kommer inte stå inför ett läge där man måste dra ned drastiskt på konsumtionen.
– I Sverige pratar vi om väldigt långsamma och gradvisa räntehöjningar de kommande åren. När Riksbanken höjer kommer det inte att komma som en chock för hushållen.